I Skolmatskommissionens slutrapport finns en rad förslag för att uppnå en mer jämlik skolmåltid i landet. Inför en nationell skolmåltidspeng, låt skolmåltiden synas i kommunernas årsbokslut och utöka tillgången på skolmat till en större andel av tiden som barnen befinner sig i skolan, är några av förslagen.
Här kan du ladda ner Skolmatskommissionens slutrapport
Den 11 mars 2024, lanserade Skolmatskommissionen sin slutrapport i ett digitalt seminarium. Susanne Arvidsson, ordförande i Skolmatskommissionen, inledde med de allvarliga orden ”Skolmåltiden behöver värnas”.
– Det är en oroande utveckling, vi ser budgetneddragningar och en socioekonomisk utveckling som inte går dit vi vill. Det blir allt mer av att koka soppa på en spik i skolköken, fortsatte hon.
Vidare berättade hon hur skollunchen sedan den infördes på 1960-talet har lett till stora samhällsekonomiska vinster. Man blev hälsosammare och friskare, något som till och med visade sig på längdkurvan för barn. Idag har skollunchen decimerats till en utgift man tvingas skära i. Det visade inte minst LRF Mjölks Kostchefsundersökning. Skolmatskommissionen vill värdera skolmåltiden högre, som en investering i barns och ungas lärande, utveckling och mående och dessutom som något som borde integreras i skolans övriga verksamhet.
Viktigt att öronmärka pengar till skolmåltiden
Nyligen meddelade regeringen att de förstärker stödet till kommunernas skolverksamhet med 7 miljarder kronor. Budgetsatsningen är välkommen, men den öronmärker inga pengar för skolmat – något som Skolmatskommissionen menar är viktigt. Kommissionen vill att man utreder hur en nationell skolmåltidspeng skulle kunna utformas för att skolmåltiderna ska bli mer jämlika i hela landet.
– Om pengar inte öronmärks för skolmåltiden blir det upp till varje kommun och även rektor att besluta om prioriteringar kring denna helt avgörande faktor. Risken är stor för att tyckande och känslor får styra, i stället för kunskap och kompetens inom området, anser kommissionen.
För att synliggöra och följa upp skolmatens effekter, menar Skolmatskommissionen att skolmåltiderna måste synas i kommunernas årsbokslut, vilket de inte gör nu.
Skolmåltiden är viktigare än många förstår
Frida Ålander, som är en av Skolmatskommissionens ledamöter och verksamhetsutvecklare på Stockholms Stadsmission, hoppas att kommissionens rapport ska bli ett wakeup call för alla beslutsfattare.
– På Stockholms Stadsmission ser vi att allt fler människor inte har råd att köpa näringsrik mat till sina barn, så där spelar ju skolmat en mycket viktig roll.
Ett viktigt förhållande som Kajsa Asp Jonson, dietist och journalist och Skolmatskommissionens huvudsekreterare, skickar med till dagens webbinarium är det faktum att barn befinner sig ungefär 60 procent av sin vakna tid i skolan, men får bara i sig 30 procent av dagsintaget av energi under den tiden. Många elever orkar inte riktigt igenom hela skoldagen, om de inte får möjlighet att fylla på med energi.
– I bland annat Mora och Botkyrka har skolor infört skolfrukost och där det blivit lugnare i klassrummet. I Karlstad öppnar man upp matsalen under större del av dagen och dit kan elever kan gå och fylla på energiförrådet med något att äta. Det gör stor skillnad, berättar Frida Ålander.
Ett eget ben i undervisningen
För att ro i land den här typen av goda initiativ krävs att skolledningen går före som möjliggörare. Fredrik Eriksson, krögare och kock på Långbro Värdshus och Restaurang Nationalmuseum, samt ledamot i Skolmatskommissionen, ser på skolmåltiden närmast som ett eget ben i undervisningen.
– Det är allt från att få med sig lite bordsskick till att släppa telefonen och sätta sig ner och prata och njuta av maten tillsammans med andra, säger han.
Hans förhoppning är att Skolmatskommissionens rapport ska öppna för en ny dialog, mellan bland annat skolor och restauratörer. Han ser framför sig hur man gör studiebesök hos varandra.
– Vi har haft en otroligt fin utveckling på skolmaten under många år. Men det är också viktigt att ta nästa steg, framför allt i den ekonomiska situation som vi sitter i just nu. Jag tror att man måste utveckla själva måltiden, kanske använda enklare råvaror ibland och då är det viktigt att vi tillsätter kompetens för det. Det finns många duktiga matlagare där ute, men det finns också de som behöver lite mer stöd för att bli kreativa och kunna använda enklare råvaror, säger han.
Här kan du ladda ner Skolmatskommissionens slutrapport
Här kan du se lanseringen i efterhand:
Kort fakta om Skolmatskommissionens 6 prioriterade områden:
Energi och näring
Se över riktlinjerna för hur stor andel av barns energiintag som skolmåltiderna ska bidra med.
Fler måltider kan behövas för att säkerställa att mängden mat är tillräcklig för att täcka behovet av energi och näring under långa skoldagar.
Mående
I skolrestaurangen ska det skapas ett lugn och finnas plats för samtal och möten. Alla som arbetar, äter och vistas här påverkar stämningen och känslan.
Mat och måltider bör på ett tydligare och mer strukturerat sätt integreras i skolans övriga verksamhet, till exempel i lektioner inom olika skolämnen och genom pedagogiska måltider.
Skolresultat
Större fokus bör riktas mot matens betydelse för skolresultat och utbildningsnivå. Ohälsosamma matvanor är mer vanligt hos familjer med låg inkomst och låg utbildningsgrad. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag att utjämna socioekonomiska skillnader och där är skolmåltider viktigt.
Det bör vara obligatoriskt även i gymnasieskolan att erbjuda en näringsrik skollunch, och gärna även frukost. Bristande skolmat får konsekvenser på flera olika plan.
Schema och struktur
Höj statusen för arbetslaget kring skolmaten och låt deras kunskap integreras bättre i skolans pedagogik kring livsmedel, näringslära och skolmat.
Säkerställ måltidskvaliteten och ge eleverna rimliga förutsättningar att äta lunch.
Ekonomi
Se skolmaten som en investering i barns och ungas förutsättning för lärande, utveckling och mående – inte bara en kostnad.
Ett beskrivande avsnitt om vision och strategi kring skolmåltiderna, gärna med koppling till denna rapports sex delområden, bör finnas med i årsredovisningen i varje kommun och organisation som berörs av skolmåltidsverksamheten.
Hållbarhet
Kompetensutveckling behövs för att öka förståelsen och kunskapen om sambanden mellan hållbara skolmatsbeslut, näringsupptag och matsvinn, samt matens och måltidens betydelse för social hållbarhet.
Om deltagarna i Skolmatskommissionen
Susanne Arvidsson
Skolmatskommissionens ordförande och docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, presenterar resultaten i slutrapporten.
Kajsa Asp Jonsson
Kajsa Asp Jonsson är leg. dietist och journalist. Huvudsekreterare för Skolmatskommissionen.
Fredrik Eriksson
En av Sveriges mest erfarna och prisbelönta kockar och krögare. Styrelseledamot i Skolmatskommissionen.
Frida Ålander
Frida Ålander arbetar som utvecklingsledare inom verksamhetsområdet Mötesplatser på Stockholms Stadsmission.
Styrelseledamot i Skolmatskommissionen.
Skolmatskommissionen är en politiskt och ideologiskt självständig utredning, finansierad av LRF Mjölk.